För några dagar sedan drömde Nui om en gammal barndomsvän hon inte träffat på länge. Hon tyckte det var lustigt och förstod inte varför. Hon sa att hon skulle vilja veta så allt var bra med honom men sen föll det bort.
Idag blev Nui uppringd av sin mamma som berättar att kompisen blivit allvarligt misshandlad av Burmesiska arbetare. Han arbetar som vakt och precis bredvid hans bostad håller det på att byggas en massa och arbetarna är som vanligt Burmeser. Något som är mer regel än undantag. Många Thailändare mer eller mindre avskyr Burmeser och beskyller dem för allt ont. Jag har såklart tagit det med en nypa salt och sunt förnuft säger ju att alla såklart inte är kriminella idioter. Dock är det väl ingen rök utan eld och ju mer jag tittar på TV och hör saker berättas så börjar det ju klarna att det faktiskt inte sällan är så att det är mycket hemskheter som begås av just Burmeser.
I det här fallet hade folk druckit liksom dem väldigt ofta gör och en kille skulle ge sig ut på gatorna endast iförd små kallingar och kompisen sa till honom att gå tillbaka och klä på sig. Det är inte ok att klä sig så och skulle polisen se honom skulle han även få problem. Killen käftade lite och vinglade tillbaka.
Några minuter senare stormar 20-30 personer in och sliter av honom kommunikationsradion och börjar misshandla honom. En yngre kille på 18 kommer och försöker hjälpa och ytterliga 3 till grannar kommer till und sätting och samtidigt anländer ett 20 tal till burmeser och det slutar inte oväntat med att Burmeserna misshandlar alla Thailändare rejält. Flera fick knivhugg i huvudet och brutna ben och dessutom blev slagna med krattor och annat. En av Thaikompisarna som är storebror till Nuis bästa kompis var en av de som hjälpe, han hade med sig en stor machete som han lyckades hugga ett större antal med så de sista flydde och han klarade sig undan med ”bara” blåmärken och mindre skador. Kompisen har vaknat upp men är så sönderslagen att han inte kan prata och läkarna vet inte om han någonsin kommer kunna gå. De har dränerat en inre blödning i huvudet 4 gånger och det verkar som om den biten har gått bra. Man kan bara hoppas på det bästa. Sådant hör gör ju inte direkt saken bättre när det kommer till Burmeshatet som finns i många.
Jag har senaste tiden sett en del hemskheter blivit filmade på TV bland annat en grov misshandel där en kille blev misshandlat av ett tiotal personer med sparkar och slag. När killen sedan var medvetslös fortsatte de andra unga killarna som den yngsta bara var 13 år gammal att slå honom med hjälmar i huvudet. Det hela filmades av en övervakningskamera och den killen kämpar idag med att lära sig gå efter svåra skallskador. Jag antar att förövarna här var Thai.
Inte alls länge sedan var det Burmeser som greps när dem var på väg att bryta sig in hos en tjej som just den här kvällen var ensam hemma här i Lamai så det finns en hel del folk med miniatyr hjärnor i samhället. Som invandrare i Thailand är det här en bit som jag inte riktigt är van vid.
Jaha, ja. Då har vi kommit hem efter att ha kikat på datorbord på några ställen. Det blev ett köp också så om någon timme sitter jag som på ett kontor. Det slutade med att vi fick ett pris som var lägre än det jag hade försökt med så hur det kom sig kände jag inte för att fråga men det blev plötsligt ett ännu bättre köp. Möbler ska man alltid ha minst 25% på och 20% brukar dem vara snabba att dra av själva. På Winner som ligger på västra sidan av Samui är det dock galet dyrt för samma varor som på andra ställen kostar nästan hälften så där handlar vi inte. Åtminstone har prisbilden sätt ut så på det vi har jämfört.
På vägen hem fick stötte vi på en elefantkaravan på ca 10 stycken, dem skulle hem till sig och hade väl precis slutat jobbet. Grymt fina djur och det är inte helt fel att bara stöta på dem titt som sätt så sär.
Nu har jag just ätit en tallrik ris och tonfisk, kroppen tar upp en normal portion mat på bara någon timme, helt sjukt hur jag fungerar när jag tränar, nästan så man ser hur jag växer. Snart ska vi äta små fiskfiléer som Nui håller på att göra i ordning. Jag köpte ett kilo på Macro för jag var nyfiken på om det var något som var gott eller inte. Nähä, dem var inte så goda hör jag, tunna och blir sega, haha.
Grannen passerade precis utanför med Herr Rosa, den rosa buffeln. Han har legat och softat hela dagen och smaskat gräs bredvid vårat hus.
Imorgon väntar en omgång tennis, ska bli skitkul, då ska även Jensa hänga på, han var tvungen att ordna lite senast och kunde inte hinna med att spela.
Nu har vi besök. Två killar som levererat skrivbordet och en kontorsstol. Just nu sitter jag och håller mig för skratt för dem har i 15 minuter jobbat med stolen och lyckats få fast ETT armstöd. Jag erbjöd mig från början att göra det själv men dem insisterade på att göra det. Nui kom och sa till mig att de inte vet hur man gör så jag gick ut och tittade och mycket riktigt. Tycker lite synd om dem faktiskt. Det är en ny modell som dem inte lärt sig ännu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar